inte inloggad

Årskrönika

 

Gott Nytt Kanotår Kära Medlemmar!

Tack för att ni håller i och håller ut i dessa tider och respekterar rådande restriktioner för att minska smittspridningen. Om alla hjälps åt så kan det snart bli mycket bättre och till och med helt bra en vacker dag.

Jag tillträdde som ordförande för snart 11 månader sen. Då satt vi över 50 personer hopträngda i vår samlingslokal; gamla och unga så tätt inpå varandra att det immade på fönstren. När jag där och då fick den stora äran att ta över ordförandeposten så var det med en stolthet för klubben jag växte upp i, ett ansvar för vad svensk idrott står för och drömmar om den moderna och inkluderande föreningen. Tillsammans med en nygammal styrelse med en härlig blandning av styrelserutin, tränarerfarenhet, kanotkompetens, handlingskraft och sunda värderingar kändes det som att allt var möjligt. Och visst är mycket fortfarande möjligt även om vårt tålamod omprövas gång på gång. 

Vi i styrelsen drog snabbt igång med visioner om stora medlemsmöten, två 80-årsfester där unga som gamla kunde fira tillsammans, interna utbildningar, soppluncher efter kalla träningar, läger för såväl ungdomar som seniorer och en blomstrande klubb för alla. Så kom Coronan och vi i styrelsen satt utspridda i samlingslokalen och skrev värdegrundsdokument, alkoholpolicy och diskuterade dom nya allmänna råden. Det blev inga medlemsmöten, vi fick ställa in vår Vårregatta på Rocksjön, stänga bastun och låta bli att fira Lembo i slutet av mars.

Så kom sommaren och verksamheten blomstrade; Alla ville paddla. Motionspaddlingen på måndagar var ett populärt inslag och det pratade om att fortsätta organiserat tillsammans även under de mörka månaderna, motionssektionen hade fullt upp med teknikkurser och prova på-paddlingar, Qusay och Hannah fick fullt upp med att rodda med uthyrning av kanoter och kanotskolan var mer än fulltecknad. Tack vare engagerade kanotskoleledare på plats som fick en hel drös med ungdomar att senare även dyka upp på kvällsträningarna vilket skapade det kluriga men ändå angenäma problemet med tränarbrist. Nora och Viktor var grymma och jobbade på bra med såväl nybörjarna som de kanotister som paddlat ett tag och som, när säsongen äntligen drog igång i slutet av augusti, tävlade inte bara frekvent utan även med framgång och framför allt glädje.

Även våra elitkanotister tävlade med glädje när säsongen väl tog fart på spridda platser under augusti och september månad och det blev fina medaljer från såväl senior-SM som hölls i Hofors tack vare Fabian, Fredrik, Annika och undertecknad. På ungdoms-SM i Lidköping visade Victor vem som var den snabbaste 16-åringen i hela landet och Signe och Luise tog medaljer på junior-SM på Rocksjön. Ungdomsgänget gjorde bra ifrån sig på besättnings-SM i Katrineholm och Grim, Noah, Wiggo, Alvar, Viktor J, Greta, Frida, Esther och Nora tog medaljer i K4 så framtiden ser lovande ut både på kort och lång sikt.

Tillsammans med Huskvarna kanotklubb lyckades vi genomföra ett Corona-säkert junior-SM tillika RM för masters och uttagningstävling för seniorer. Föredömligt jobbat av vår arrangörsgrupp med Jocke och Stefan i spetsen, MMM som fick ihop ett smittsäkert tidsprogram samt alla fantastiska funktionärer. Denna tävling fick inte bara beröm av deltagare och ledare utan den statuerade även exempel när Jönköpings kommun och Destination Jönköping hade inspirationsträff för kommunens föreningar som tappat gnistan i rådande pandemi. Vi genomförde på egen hand ett DM som också blev mycket uppskattat. Dessutom tränade våra kanotister i alla åldrar flitigt nere på klubben. En sommar och sensommar i kanotens tecken helt enkelt. I oktober genomfördes en städdag i kombination med ett medlemsmöte där alla hade chans att komma till tals och få en inblick i föreningens struktur.

Sen kom november och december, mörkare tider, kallare vindar, ännu tuffare restriktioner, ännu dystrare siffror från regionen och trots att vi alla hade velat ta en varm bastu, köra cirkelfys i gymmet många tillsammans, fira näste 80-åring, Tyrone, med klackarna i taket i samlingsrummet, äta julbord, ha tjejkväll med erfarenhetsutbyte och skåla in det nya året i goda vänners lag på stans bästa läge så var det dags att säga nej och stopp, ställa in läger, ställa in träningar och ha styrelsemötena digitalt på distans. Tråkigt men viktigt.

Under de senaste 10 månaderna har mycket av mitt ordförandeskap gått ut på just att ställa in och begränsa och söka diverse bidrag för missade inkomster från tävling, bastu och lokalhyra. Som väl är så har jag haft ett fantastiskt gäng med mig i styrelsen där vi med våra olika erfarenheter och insynsvinklar har stött och blött inte bara Corona-restriktioner utan också mycket verksamhetsorienterade frågor som vi har tyckt varit viktiga. Tycker du att något är viktigt – hojta till! Styrelsen är representanter för alla medlemmar.

Det var inte så här jag eller resten av styrelsen hade tänkt oss 2020 på JKK. Visst vore det kul att åka på läger, trängas inne i samlingslokalen, i bastun, i drakbåtarna och i gymmet snart, men nu är inte läge. Jag är dock glad över att vi hela tiden har kunnat hålla klubben öppen och att alla har haft möjlighet att träna på, om än dock på egen hand i perioder. Jag saknar dom spontana fina mötena över generationsgränserna som är en del av det jag tycker är en styrka med Jönköpings Kanotklubb och jag saknar vårt härliga bastu-gäng, inte bara för att det märks på så väl kök som övrig städning att dom inte är på plats. En sak till: att bada vinterbad utan bastu är det hetaste just nu och på JKK finns några luttrade trendsetters, heja er!

Till sist så vill jag säga att jag är tacksamma över ert förtroende och tacksam för att ni medlemmar ställer om, ställer upp och ställer frågor. Tillsammans fortsätter vi jobba för att Jönköpings Kanotklubb ska vara Sveriges bästa kanotklubb – för alla!

Sofia Paldanius – ordförande

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Läs fler nyheter
Annika Andersson 21 januari, 2021